Alla inlägg under november 2010

Av timeless - 29 november 2010 20:33

Åh vad jag känner att det vart underbart att ha dessa valpar här hos mig =). Är riktigt glad faktiskt, att de kom till, trots att det var en olycka.!

 

Eller olycka och olycka, snarare beroende på min naivitet! Trodde aldrig i hela världen att han skulle fatta hur man gjorde, eller att hon skulle fatta, och några sek själva så poff!. Men inget jag är missnöjd med, trots att jag går emot mina egna principer när det gäller just blandrasavel. Men det hela blev lyckat ändå, och alla valparna blev hur underbara som helst, med de härligaste personligheter, nyfikna, framåt, busiga, kaxiga, orädda, och några blev lite "blyga" om man kan kalla det så? Men det är något som i rätt händer kommer bli bra, och jag anser att mina valpköpare är "rätt händer" om man säger så =).


Igår flyttade lilla Tazzla till Maria och hennes familj =) Och är verkligen glad att det blev som det blev. Ska försöka dra det kort:


Jag hade en intressent som jag hade pratat med dagen innan, hon skulle kommit den eftermiddagen men ringde sedan tillbaka och sade att det var bättre på morgondagen. När jag ringde henne så svarade hon inte, inte heller när jag messade. Men sedan fick man svar och bestämde att hon skulle höra av sig, söndag eftermiddag. Innan hon ens ringt, och innan hon vart här så ringde Maria upp mig och berättade att de var intresserade av att komma o kolla, vilket de fick. Jag sa dock att Tazzla redan hade en intressent och att det var Moa i så fall som var kvar.


Men de blev mest fästa vid Tazzla, och det verkade som om Tazzla verkade tycka om dem med väldigt mycket. En av flickorna som var med, blev helt förälskad i Tazzla och hon satt hela tiden vid Tazzla och man märkte att hon fäst sig vid henne.

Först tänkte jag att jag ju redan pratat med den andra kvinnan som skulle hört av sig på eftermiddagen, hon var ju intresserad av Tazzla först, men dessa människor kändes så perfekta för Tazzla, jag fick en bra magkänsla av dem.


Så de sa att jag skulle höra av mig efter att denna kvinna vart här, och kollat på Tazzla, om hon ville ha henne eller ej.

Det var Tazzla de var intresserade av =).


När de gick utanför dörren så kände jag bara ännu mer att : Kom tillbaka!! Ni får ta henne!.

Jag sa till mamma vad jag kände, att denna familjen är perfekt för Tazzla och förklarade min magkänsla och att mitt hjärta sa att de var helt rätt familj för henne. Så mamma sa: Men ring upp dem då och säg att om de verkligen vill ha Tazzla att de får komma tillbaka och hämta henne!


Och det gjorde jag! Och de blev så glada! Och det blev jag med, för det kändes hel rätt! Bättre familj kunde hon nog inte fått!


Visst, det kanske var elakt mot den andra tjejen, men det kändes inte som jag klickade med henne, inte på något stadie, och då passar hon nog heller inte ihop med någon av mina valpar. Tyvärr. Så jag sa till henne att Tazzla fått en annan familj, och att hon tyvärr har flyttat.


Tazzla är en sådan underbar liten tik, hon är jättebusig och framåt, nyfiken och levnadsglad. Hon är "poisitivt blyg", som jag kallar det =P. Alltså när det gäller hundar då, för det är okända hundar hon är "positivt blyg" mot, först kan hon backa undan, o skälla lite. Men sedan blir hon väldigt busig och heltokig! Kommer aldrig glömma hennes söta utryck när man har henne på rygg i famnen och kliar henne på magen! Och som den tjejen viftar på sin stump, den viftar alltså hela tiden ! =). Underbara tjej, och det känns helrätt att hon kom till Maria och hennes familj. Det var ödet, på många sätt och vis, att det blev just Tazzla, och att det blev just Maria o hennes familj =).


Alla andra valpar har det också bra i sina familjer, de växer och frodas, busar och lär sig nya trick =). Många av valparna verkar vara väldigt lättlärda! Vilket jag också trodde, då båda föräldrarna är detta =). Och många av valparna träffar jag fortfarande, sedan har jag kontakt med de flesta via Facebook också, det är bara 2 som jag just nu inte har kontakt med via Facebook och det är Kaxas ägare Inge, samt Alice ägare Bella. Men dem har jag kontakt med på annat håll =).


Och nu är det bara lilla Moa kvar som söker hem, underbara lilla flickan =). Det känns ju lite sorgligt att "bli av" med valparna, men underbart ändå att de alla kommit till så bra hem och att jag har kontakten med alla =). Och jag hoppas verkligen att alla får stanna kvar i sina familjer, tills den dagen hunden blir gammal och inte längre orkar leva kvar och får åka till hundhimlen. Det hoppas jag verkligen, att de får stanna där de bor nu =).

Men det tror jag också att de får =)



Ojoj! Detta inlägg blev väldans långt =P


Imon blir det pluggande, och utgång med mina pälsbollar, både valpar och Arne & Kita. Valparna älskar snö! =D.


Bye bye! =) 

Av timeless - 15 november 2010 21:53

 
 
När jag var valp, underhöll jag dig med mina egenheter och fick dig att skratta.
Du kallade mig ditt barn, och trots antalet skor jag tuggade sönder och några totalförstörda kuddar, blev jag din allra bästa vän.
När jag var "dum" hund, pekade du ditt finger mot mig och frågade :
" Hur kunde du ? "
- men sen veknade du och la mig på rygg och gosade med mig.
Det tog ett litet längre tag för mig att bli rumsren än väntat, för du hade väldigt mycket att göra, men vi klarade av det tillsammans.
Jag kommer ihåg nätterna när jag låg tätt vid din sida och lyssnade på ditt snarkande, lyssnade på dina lugna andetag och hemliga drömmar, och jag tänkte att
livet kan inte bli mer perfekt än så här.
Vi gick långa promenader i parkerna, åkte långa bilturer och stannade för att äta glass.
( jag fick våfflan, för " glass är inte bra för hundar " sa du ), jag tog långa tupplurar i solen då jag väntade på att du skulle komma hem vid slutet av dagen.
Så småningom började du spendera mer tid på arbetet och du satsade på din karriär, och la mycket tid på att leta efter en människovän.
Jag väntade tålmodigt, tröstade ditt brustna hjärt och förstod din besvikelser, klagade aldrig på dåliga beslut, jag viftade på svansen och visade glädje då du kom hem, och jag blev lycklig för din skull när du blev kär.
Hon, numera din fru, är inte en " hundmänniska ", men trots det välkomnade jag henne till vårt hem, visade henne tillit och lydde henne.
Jag var lycklig därför att du var lycklig.
Sen kom människobarnen, och jag delade din glädje och lycka. Jag var fascinerad över deras små fingrar, hur dom luktade, och jag ville ta hand om dem också.
Det var bara det att hon och du var oroliga att jag skulle skada dom, och jag tillbringade mesta tiden förvisad till ett annat rum eller en hundbur.
Åh, som jag ville älska dom, men jag blev " fånge i kärleken ".
När dom blev äldre blev jag deras vän. Dom hängde i min päls då de försökte stå på egna ben, petade med fingrarna i mina ögon, undersökte mina öron, kysste mig på nosen.
Jag älskade allt som hade med dom att göra och deras beröringar, ditt kel med mig var numera så sällsynt
- och jag skulle försvara dem med mitt liv om det så behövdes.
Jag smög ner i deras sängar om natten och lyssnade till deras oroliga andetag och hemliga drömmar, och tillsammans väntade vi på ljudet av din bil på uppfarten.
Det var tider då andra frågade om din hund, och du visade stolt det foto av mig som du bevarade i din plånbok och berättade historier om mig.
De senaste åren svarade du bara " ja " och bytte sedan samtalsämne.
Jag hade gått ifrån att vara din hund till bara en hund, och du undvek alla kostnader som hade med mig att göra.
Nu har du en ny karriärmöjlighet i en annan stad, och du och de skall flytta till en lägenhet där inte husdjur är välkomna. Du har tagit det rätta beslutet för din familj, men det fanns en tid då jag var din enda familj.
Jag var jätteglad över bilturen (precis som i början av vårt förhållande) tills vi kom fram till djurhemmet.
Det luktade hund och katt, rädsla och hopplöshet. Du skrev under lite papper och sa :
" Jag vet att ni kommer att hitta ett fint hem till henne. "
Dom skakde sina huvuden och gav dig en ansträngd blick.
Dom inser att för en medelålders hund, även med papper så är det nästan omöjligt.
Du var tvungen att ansträngt rycka din sons händer från min päls medan han skrek :
" Nej pappa !!! Snälla låt dem inte ta min hund ! "
Och du var orolig för honom, och vilken hemsk erfarenhet du precis gett honom angående lojalitet, vänskap och respekt för liv !
Du gav mig en avskedsklapp på huvudet, undvek mina ögon, och artigt vägrade du ta mitt halsband och koppel med dig.
Du hade en tid att passa, och nu har jag en också.
Efter att du gått sa de snälla flickorna att du säkert visste om att du skulle behöva lämna bort mig för flera månader sen, men att du inte gjort några försök att hitta ett bra och mysigt hem.
Dom skakade sina huvuden och sa :
" Hur kunde du ? "
De är så snälla mot oss som deras upptagna scheman tillåter.
Dom matar oss, naturligtvis, men jag tappade aptiten för flera dagar sedan.
I början då någon passerade min bur, pirrade det i magen och jag tänkte och hoppades att allt detta bara var en ond dröm och att du kommit tillbaka för att hämta mig, eller så hoppades jag att det var någon som kunde rädda mig.
När jag förstod att jag inte kunde konkurrera med den glädje de söta valparna visade
så gav jag upp och satte mig i ett hörn och väntade.
~~~~
Jag hörde fotsteg från korridoren när hon kom till mig i slutet av dagen, och jag följde henne snällt genom korridoren till ett annat rum.
Ett obehagligt tyst och tomt rum. Hon satte mig på ett bord och smekte mina öron, och sa till mig att jag inte behövde oroa mig. Mitt hjärta dunkade av förväntan och spänning för vad som skulle hända, men det var också en känsla av lättnad.
" Kärlekens fånge " hade nu nått slutet.
Jag var orolig för henne, sådan är min natur. Bördan vägde tungt för henne, och det känner jag till, på samma vis som jag kände till alla dina sinnesstämningar.
Försiktigt band hon ett band runt mina framben samtidigt som en tår föll längs hennes kind.
Jag slickade hennes hand på samma vis som jag brukade trösta dig för många år sedan.
Vant stack hon in nålen i min åder. När jag kände sticket och den kalla vätska som for genom min kropp, la jag mig tröttsamt ner, såg in i hennes vänliga ögon och mumlade :
" Hur kunde du ? "
Kanske förstod hon mitt hundspråk för hon sa " Jag är så ledsen. "
Hon kramade mig, och förklarade snabbt att det var hennes jobb att se till att jag kom till en bättre plats, där jag aldrig mer skulle bli ignorerad, slagen, övergiven, eller behöva försvara mig själv
- en plats med myckt kärlek och ljus,
så väldigt annorlunda än den här platsen på jorden. Och med den sista lilla kraften jag hade försökte jag visa henne genom att vifta på svansen att mitt : " Hur kunde du ? " inte var riktat mot henne.
Det var dig min älskade husse, jag tänkte på.
Jag glömmer dig aldrig och kommer att vänta på dig i all framtid.
Måtte alla i ditt liv fortsätta att visa dig så mycket lojalitet.
© Jim Willis
 
Några ord från författaren :
Om " Hur kunde du ? " fått dig att gråta när du läste det, som det fickmig att göra när jag skrev det, därför att det är den sammansatta historien av miljoner av " ägda " husdjur som dör varje år i amerikanska och kanadensiska djurgårdar. Den som vill ha denna text är välkommen att använda den för icke kommersiellt bruk, så länge copyrighten respekteras.
Hjälp oss att informera, på hemsidor, i tidningar, på djurgårdar och veterinärklinikernas anslagstavlor. tala om att det beslut man tar att skaffa ett husdjur i familjen är ett viktigt beslut med ansvar för ett liv, att djur förtjänar vår kärlek och omtanke, att finna ett nytt hem för vårt husdjur är vårt ansvar och om vi behöver hjälp med omplacering finns goda råd och stöd att få hos olika djurskyddsföreningar. Att allt liv är värdefullt.
Gör en insats för att stoppa dödandet och uppmuntra steriliserings- och kastreringskampanjer i avsikt att förhindra oönskade djur.
-Jim Willis

Av timeless - 14 november 2010 19:46

Jag känner mig så jävla grym!

Nu har jag endast 3 valpar kvar utav 10 levande valpar ur en kull på 11.

 

De 7 som har hem och som har flyttat har flyttat till mycket bra hem allihopa! Och det känns så jävla bra kan jag säga, jag har vart mycket noga med att se till att de hamnar i bra hem! Hem där de får stanna, hem där de får det bra och hem där jag kan hålla kontakten med valpköparna, och det har jag lyckats stort med!


Hugo, bor som sagt hos min syster i Sjövik. Han är dagishund här hos mig och är här nästan varje dag, från morgon till eftermiddag (Utan på helgerna)


Leeroy bor hos min bror Jerry, som bor gården bredvid mig. Han är också dagishund här hos mig och honom träffar jag alla dagar i veckan.


Tanya har flyttat in till Lena, som bor vägg i vägg med mig, så henne ser jag nästan varje dag också.


Kaxa har visserligen flyttat till Öckerö, men jag har kontakt med Inge som köpte henne =).


Doris, ska flytta till min bror i Januari, men just nu bor hon här hos mig =).


Tyra, flyttade till Jeanette och Robert  & deras 2 barn i Kallebäck, har kontakt med Jeanette och får hela tiden uppdateringar via Facebook =P Och så får jag träffa dem när de kommer hit på besök.


Och lilla Alice, numera Nellie, har flyttat till sin nya familj i Vara, Bella och Tobias =). Där bor hon på landet och får busa och stoja med deras son, samt följa med till stallet och andra äventyr =). Har kontakt med Bella, och får veta hur hon har det osv =).


Det känns så gött att jag har den kontakt med valpköparna som jag faktiskt har, och att få veta hur valparna har det osv. Och hur de utvecklas till olika individer o så =). Jag kan säga att jag är stolt att ha vart så noga med valpköparna och att jag känner i mitt hjärta att jag gjort rätt val =). Jag har avfärdat många som velat ha en valp från mig, pga många olika orsaker, därför att jag är mån om vart de hamnar. Hade jag inte vart det så hade jag inte suttit här nu med 3 osålda valpar, då hade de redan haft hem. Men om jag hade sålt mina valpar till vem som helst, och inte sållat bort de oseriösa, så hade mina valpar endast blivit vandringspokaler, som får vandra mellan 10-15 olika hem innan någon tillslut bestämmer sig för att låta hunden somna in för att den är stressad eller liknande. Men det hade inte vart så konstigt om den skulle bli det av allt flyttande.


Jag trodde att jag skulle bli ledsen när valparna flyttade bort från mig, men jag kan säga att jag är inte ledsen, snarare mycket glad! Glad åt att jag gjort rätt val åt mina valpar, att de hamnat i rätt hem och att jag faktiskt litat på min magkänsla =).

Så jag känner ingen sorg, och ingen ånger alls av att valparna flyttat! Snarare stolthet, stolthet för att jag tagit hand om dessa valpar efter bästa möjliga mån, och gett dem den kärlek de velat ha, mat, lekar, och aktivering här hos mig som jag haft möjlighet till. Jag har gett dem den bästa starten på sitt liv, och jag hoppas och tror att valpköparna fortsätter i samma anda och tar hand om dem som jag gjorde =).


Nu gäller det också att hitta hem till de 3 andra som bor kvar här, men jag har ingen brådska till det. Hemmet är så mycket viktigare, och om rätt hem inte hittas, ja då får väl jag bli 5-hunds ägare ;-)

Haha, nej men de finner säkert sina hem snart de också =). Tack och goodbye dear readers! =)



Av timeless - 13 november 2010 12:32

Jag vet! Jag härmar alla andra, men tänkte faktiskt ha en frågestund!

Fråga vad ni vill, om vad ni vill, så får vi se om jag svarar ;-)

 

Feel free to Question! =)

Av timeless - 12 november 2010 19:48

Jag vill börja inlägget, med att tacka mina vänner Sam & Kristina som hjälpt mig mycket under tiden med mina valpar, de har ställt upp mycket och svarat på de frågor jag haft om massa från början till slut! TACK ska ni ha!   

Det har betytt och hjälpt mig en hel del =)

 

Nu är det bara 3 valpar kvar som söker egna hem, och det är Ambra, Tazzla, och Moa. Men nu i helgen så ska det komma hit ett par från mölndal och kolla på mina sötnosar, och om de fastnar för någon så flyttar antagligen en till. Vilken det blir vet jag dock inte, för de kan inte bestämma valp utifrån foto och en beskrivning av valparnas personlighet och det förstår jag mycket väl! Sådant är skitsvårt, därför är det alltid bäst om man kan att komma och hälsa på valpen i sin rätta miljö och välja valp då, hemma hos uppfödaren =) Så jag tycker att de gör helt rätt =).

 

Tyra, som flyttade för 2 veckor sedan var här häromdagen med sin matte så jag fick se henne =). Jag säger bara: GUD vad hon har vuxit! Och vad duktig hon var! Hennes matte har lärt henne sitt, ligg och rulla runt och Tyra gör det galant! Snacka om lättlärd och hon är bara 10v gammal =D. Jag hade med mig 2 av hennes syskon ut också som fick leka med Tyra och de blev så glada att träffa varandra igen =). Och hon kände igen mig med, och blev jätteglad att se mig och det blev jag med av att träffa henne igen =). Och kul att prata med Jeanette om hur det går o så, så man kan "följa" upp valparna och se hur de utvecklas osv =)

 

Kaxa bor ju numera i Öckerö, hon flyttade förra fredagen =). Till en jättego man, en pensionär som nu sökte en vän att komma ut o promenera med och träna lite =).

 

Leeroy bor hos min bror Jerry, och Hugo bor i sjövik hos min syrra och hennes man =)

Tanya bor vägg i vägg med mig, så henne träffar jag nästan varje dag =)

Och i förrgår flyttade min kära lilla Alice! Hon flyttade till en barnfamilj i Vara!


Fast vi gjorde mer som ett byte, efter att vi pratat o så ett tag fick jag reda på att de skulle sälja sin eu-moped, och jag har ju alltid velat ha en sådan, speciellt nu som jag inte har körkort. Jag ska ju ta traktorkortet så får jag köra lagligt sedan =). Men i alla fall, vi gjorde som så att istället för att de gav mig pengarna för Alice, så fick jag Eu-mopeden och fick betala mellanskillnaden till dem =) Så de "fick" lilla Alice och jag "fick" min efterlängtade moped =P hahah. En Baotian Sprint-07. Riktigt fin är den med, men ska inte köra med den ännu dock. Jag vill köra lagligt =) Haha. Däremot har jag testkört den och den går som smort!

Alice har det bra i sitt nya hem också, hon har inte kissat eller så inne utan har gjort det ute hittils vad jag vet =) Antar att det är för att de är duktiga och tar ut henne ofta =). Kommer också få massa bilder utav dem då o då för att se hur hon utvecklas =). Känns jättekul!!


Jaja, nu ska jag hjälpa mamma med tvätten, sen ska jag ut med hundarna tror jag och sen lägga mig i ett bad ! =D


Godnatt allesammans!

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Omröstning

Vilken av dessa är eran favorit hundras?
 Rottweiler
 Schäfer
 Irish Softcoated Wheaten Terrier
 Dobermann
 Chihuahua
 Lakenois
 Malenois
 Groenendael
 Tervueren
 Fransk Bulldog
 Engelsk Bulldog
 Amerikansk Bulldog
 Amstaff/American staffordshire terrier
 Staff/Engelsk Staffordshire Bullterrier
 Kauvkaskaja Ovtjarka
 Dogue De Bordeaux
 Grand Danois
 Irländsk Varghund
 Prazsky Krysarik
 Pudel (Alla varianter)

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards